ibland funkar det liksom bara...

Livet alltså.

Just nu känns det bara fint.. Och det i sig är ju lite oroväckande, ungefär som lugnet före stormen, man undrar vad som är på gång... Har ingenting att klaga på: Jobbet funkar, barnens pappa har (för tillfället iallafall) ägnat en hel del tid åt barnen.

Kärleken... ja.. det får bli som det blir, inga krav och måsten, men det finns nån där ute.. Det gör det. Hur det än blir så blir det bra, det är jag säker på. Jag vet vad jag vill, sen är det bara att vänta och se vad som händer. Eller inte händer.

Ooh, nu kom jag på, jag har en sak att klaga på. Fast det är väldigt mitt fel. Väldigt bara mitt fel.... Jag har lärt mig den hårda vägen att man inte ska veva ner fönstren i bilen när det är kallt ute. För när man trycker på knappen, aah, då börjar motorn jobba för att få ner fönstret.. Aah, och när man slutar trycka för att fönstret har frusit fast, aah, då fortsätter motorn febrilt försöka få ner det frusna fönstret. Mmm.. och sen, när det fortfarande inte går, så säger det ungefär PANG så går kugghjulen eller vad det är, sönder. Sen finns det liksom inget som håller upp fönstret längre. Då är det bara att hoppas på att det förblir väldigt kallt tills man har fått lön och kan fixa det. ...Eller att sommaren kommer väldigt fort så man kan åka nervevat. Fast då är det ju risk för regn förstås.. Man kanske skulle bli bilmek.. Som det sett ut hittills skulle det inte sitta fel.
Nej, jag är inte helt säker på att det är så det gick till när det gick sönder, men det låter ju ganska logiskt.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Haha......klockrent!!

2008-03-29 @ 13:20:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0