..sen har vi brorsan...

Han är inte lika brydd om vad som är kvinnligt, manligt och vad som förväntas av honom..

Han skulle helt klart kunna tänka sig att vara lucia i dagisets luciatåg. Han tittar på brudklänningar i skyltfönster och suckar drömmande:
"Mamma, en SÅN vill jag ha!"

Förr hade ofta syrrans paljettdekorerade kjol på sig och sprang runt med ett trollspö och lekte Tingeling..  Det är ju fint.. Men ändå kommer jag på mig själv att reagera på det som ett avvikande beteende, även om jag tycker att det är ett bra beteende. Undrar om han märker det också... Antagligen, han är ju ett barn, inte dum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0