vinterpjucken är på

Däckbytet gick inte helt som jag hade tänkt mig, för Matz följde inte manus. Kanske just för att vi inte har något, vår relation är lite friare än så.
Det började rätt, med att han visade var jag skulle sätta domkraften, sen domkraftade jag upp bilen och skruvade av och på hjulen.

-Men ska du inte ha handskar på dig?
-Varför det?
-Så att du inte blir smutsig.
-Nä, det är väl en del av det hela? Att bli skitig?
-Jag har ju inte sett det på det viset förut, men om du säger det så...
-Men Matz! Vilka ska vara var då? Fram och bak, vänster och höger?
-Det står väl på dom, du har väl märkt upp dom?
-Nej, det var väl knappast jag som bytte förra gången?
-Det är ju din bil! Vem annars var det som bytte då?
-Det var du. Hur vet jag nu om det kommer att spruta dubbar om mig eller inte?
-Det vet du inte. Inte förrän efteråt.

På vägen hem stannade jag vid en mack och köpte en fräääänch hot dog för att kompensera utebliven lunch och middag. För att göra en lång historia kort:
Mycket dressing - sprucket bröd - mörk bil - peta bort håret från ansiktet -  köpa mjölk på konsum - HEMMA upptäcka dressing i håret. Som Den Där Mary, fast med vitlökslukt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0